Vit helg
Helgen är slut och det är back till work again. Förmodligen kommer allt börja kännas som rutin igen, som med allt annat. I helgen har jag tittat på bio två gånger, i brist på annat. I fredags såg jag I love you man, kärlekskomedi. Väldigt bra och rolig faktist, brukar i vanliga fall inte gilla den genren. På Lördag kväll såg dramat, sunshine cleaning som också var bra, men mer åt det sorgliga hållet. Det som känns väldigt tradigt här är att jag inte kan gå ut på krogen, inte ens ta en öl till maten. För åldersgränsen är 21, vilket betyder att jag inte kommer kunna festa på ett helt år framöver. Det som också retar mig lite är, att jag fyllde 20 samma dag som jag åkte till Usa. Vilket innebar att jag inte ens hann in på systemet en första gång och sen på råga på det blir man omyndig igen. Jag får nog sluta älta det här, för det finns inget att göra åt. Får väll ägna helgerna till upplevelser på ett annat plan, finns ju mycket att se här! och jag bor bara en och en halv timme från New york.
I söndags var jag och två andra svenska au pairer på utflykt och målet var Ikea såklart! Och det kände faktist som vi var hemma, för varuhuset såg precis likadant ut. Man kan säga att vi gick ditt för att känna den svenska atmosfären och för att äta husmanskost såklart. Blev dock lite besviken, när jag inte tålde mina efterlängtade köttbullar med brunsås. Vi köpte även Marabou och pärl socker, för det har dem tydligen inte här. Så nu ska det bakas kanelbullar, och det borde bli uppskattat. För här i Usa använder man kanel till det mesta!
Imorgon ska jag och den yngsta sonen, förmodligen ha en playdate med en Brazilanska och henns kidz. Jag hoppas att det blir fint väder för då kan vi vara ute! Annars blir det nog Bounceu, det är typ som ett hoppeland.
I söndags var jag och två andra svenska au pairer på utflykt och målet var Ikea såklart! Och det kände faktist som vi var hemma, för varuhuset såg precis likadant ut. Man kan säga att vi gick ditt för att känna den svenska atmosfären och för att äta husmanskost såklart. Blev dock lite besviken, när jag inte tålde mina efterlängtade köttbullar med brunsås. Vi köpte även Marabou och pärl socker, för det har dem tydligen inte här. Så nu ska det bakas kanelbullar, och det borde bli uppskattat. För här i Usa använder man kanel till det mesta!
Imorgon ska jag och den yngsta sonen, förmodligen ha en playdate med en Brazilanska och henns kidz. Jag hoppas att det blir fint väder för då kan vi vara ute! Annars blir det nog Bounceu, det är typ som ett hoppeland.
Min första dag på jobbet
Idag var min första riktiga jobbdag, vilket menas med att jag var själv med barnen. Körde till skolan för att hämta kidzen på egen maskin. Jag kände på mig att jag skulle köra fel, trots att jag hade gpsen.Vilket jag också gjorde så klart, som vanligt. Innan jag och den yngsta sonen som är sex, hoppade in i bilen. Så kollade han på mig med en tveksam blick och frågade: Do you know how we get to the school? Shore svarade jag tjeckt. Ville ju inte visa hur nervös jag egentligen var såklart. Till en början gick det bra, men sedan visade gpsen en annan väg än vad mamman hade lärt mig. Så jag blev lite confused men följde gpsen. Och kom till en konstig rondell, som jag inte fattade hur man skulle köra i så jag tog såklart fel avfart. Så jag körde och körde men jag kände inte igen mig. Vägarna blev mindre och mindre och helt plötsligt var jag på en liten väg omgiven av stora fält. Då kände jag verkligen att jag var end of nowhere och jag kände paniken växa inom mig. Så jag ringde till min hostmum och förklarade att jag var lost och inte visste jag befann mig. Hon sa att jag bara skulle hålla mig lugn och följa gpsen. Fem minuter senare var jag framme vid skolan, och kunde äntligen andas ut.
Igår kväll var jag på ett cafe där alla au pairer i Princeton, träffas och fikar en gång i veckan. Blev överlycklig när jag träffade några svenska au pairer och äntligen fick prata svenska igen. Kändes jätteskönt!!
Imorgon ska jag laga spagetti och köttfärsås till min familj, saknar den svenska husmanskosten. Min hostmum är väldigt glad för att lång koka allt kött. Så det blir lätt sönderkokt och torrt. Dom brukar heller inte ha sås till maten, vilket jag saknar som är såsmänniska. Vill ha sås till allt! Jag frågade min hostmum om de brukade göra sås till maten, så sa hon: nej nästan aldrig,Brukar ni? ja nästan alltid, vadå för såser? ja brunsås eller kyckling med curry, What can you do that? I love that dish, we always order that in the resturant!
Saknar er därhemma!
bifogar par bilder från new york. En på utsikten från rockafeller center och en bild på mig och mina vänner från orentation 
Decaf or regular?
Klockan är knappt nio på kvällen och jag känner mig redan helt slut!. Idag har hostmum varit hemma med mig mig för att jag ska lära mig alla rutiner. Vet inte hur det här ska gå, när jag är på egen hand om jag ska vara ärlig. Pojkarna värkar behöva ordentliga tillsägelser för att det ska lyssna. Så jag hoppas att jag fixar det. Idag har vi varit med barnens marsvin cookie hos veterinären. Sen körde vi och hämtade två av barnen på deras skola. Därefter åkte vi till biblioteket och jag lånade en cd boken "getting ahead in the US" och kände mig som en riktig utlänning!
För några dagar sen var jag och familjen på en resturang i Princeton. Vi skulle beställa kaffe, då servitrisen frågade mig decaf or regular? jag bara what? Så förklarade min hostmum att det alltid frågade så, för att veta om du ska ha kaffe utan koffein eller med. Jag förstod då inte varför man väljer decaf, jag dricker ju dels kaffe för att det är gott och för att bli pigg såklart. Så idag satt vi alla och åt kvällsmat och kom in på ämnet koffein. Då visade det sig att barnen inte fick dricka koffein och var tvugna att välja decaf tills de hade växt färdigt. För att koffein ska tydligen vara skadligt för ens benstruktur, under tiden man växer. Vilket jag aldrig har hört talas om, kanske därför jag är så kort?:P Men hur gör ni när ni ska dricka cola då? svaret på det var: Vi väljer cola som är märkt decaf, Va finns det?
Imorgon ska min community counsler komma över till mitt hus. En counsler är en person som har ansvar för alla au pairer i ett område. Förmodligen ska hon kolla läget, se hur jag trivs och så. Och så ska jag berätta vilka kurser jag vill gå.
bye!
För några dagar sen var jag och familjen på en resturang i Princeton. Vi skulle beställa kaffe, då servitrisen frågade mig decaf or regular? jag bara what? Så förklarade min hostmum att det alltid frågade så, för att veta om du ska ha kaffe utan koffein eller med. Jag förstod då inte varför man väljer decaf, jag dricker ju dels kaffe för att det är gott och för att bli pigg såklart. Så idag satt vi alla och åt kvällsmat och kom in på ämnet koffein. Då visade det sig att barnen inte fick dricka koffein och var tvugna att välja decaf tills de hade växt färdigt. För att koffein ska tydligen vara skadligt för ens benstruktur, under tiden man växer. Vilket jag aldrig har hört talas om, kanske därför jag är så kort?:P Men hur gör ni när ni ska dricka cola då? svaret på det var: Vi väljer cola som är märkt decaf, Va finns det?
Imorgon ska min community counsler komma över till mitt hus. En counsler är en person som har ansvar för alla au pairer i ett område. Förmodligen ska hon kolla läget, se hur jag trivs och så. Och så ska jag berätta vilka kurser jag vill gå.
bye!
Imorgon har jag varit här i en vecka..
Känns overkligt att jag ska bo här i ett helt år. Vad ska jag säga, inget är som det brukar, allting är annorlunda här! Och man blir så trött av alla nya intryck. och av språket förstås Jag hoppas verkligen att jag anpassar mig snart och att det här börjar kännas som hemma för mig. Dom flesta har sagt ge det en månad, så kommer allting att ordna sig. Så det är väll bara att ge det hela lite tid, jag ska jämt ha så brått med allting.
De senaste dagarna har jag umgåts med grann au pairen som är tyska och två andra tyska au pairer. Idag var vi på en av västkustens största gallerior i Philadelphia. Men jag tyckte inte den var på något sätt bättre än någon annan galleria. Imorgon ska kidzen till skolan igen och jag och min hostmum ska gå igenom mitt schema.
Saknar verkligen att prata svenska. Tycker att det är svårt att uttrycka och vara mig själv när jag pratar engelska. Ja det känns lite som ett handikapp. Men det är bara keep praktice english!
puss å kram!
De senaste dagarna har jag umgåts med grann au pairen som är tyska och två andra tyska au pairer. Idag var vi på en av västkustens största gallerior i Philadelphia. Men jag tyckte inte den var på något sätt bättre än någon annan galleria. Imorgon ska kidzen till skolan igen och jag och min hostmum ska gå igenom mitt schema.
Saknar verkligen att prata svenska. Tycker att det är svårt att uttrycka och vara mig själv när jag pratar engelska. Ja det känns lite som ett handikapp. Men det är bara keep praktice english!
puss å kram!
Världens längsta födelsedag?
Hello, how are you?
Är en vanlig fras man kan få höra från främlingar t.ex. butiksbitäden, här i de Förenta staterna, Artig som man är svarade man fine thanks, and you? tillbaka får man en sne blick, precis som man var en idiot. Grejen är den är att man inte ska svara utan bara hejja tillbaka. Om man inte hade svarat i Sverige hade det setts som väldigt otrevligt. Men jag har hört att Amerikanare alltid pratar mer än vad det behöver.
Tänkte berätta lite om den längsta födelsedagen i hela mitt liv! Den började klockan fem på morgonen, då jag steg upp. Eller egentligen började den tidigare för jag hade nästan inte fått en blund den natten, för att jag var så spänd inför resan. jag, mina päron och ritzen tog båten över till Danmark coh körde sedan till copenhagen airport. Det första problemet dök såklart upp vid incheckningen av väskorna. Då jag hade missuppfattat instruktionerna om vikten på bagaget, det stod att man fick ha 2 gånger 22kg. Då tänkte jag att man kunne samla dessa kilo i en jättestor väska men det fick man tydligen inte. Så pappa fick mer eller mindre ett utbrott på damen som satt i inceckningen. Det lät så här: FÖR JÄVLEEN, SÅNT HÄR FÅR NI FANÅME INFORMERA OM! Sen var det inte mer med det än, att gå å köpa en sportbag. Jag träffade en svensk au pair tjej på flygplatsen och vi fög sedan till Zurich. Där träffade vi Sara från Östersund och vi tog oss på flighten mot JFKennedy airport. Åtta timmar senare var vi framme då klockan var då fem lokal tid ,och elva på kvällen i Sverige. Man var redan då utmattad, men många timmar på dygnet var kvar. Vi fördes tillsammans med andra au pair till hotellet i connectitcut, där vi skulle ha våran orentation. De Följande dagar hade jag och 80andra au pairer från världen över en intruduktionskurs, om vad det innebär att vara au pair. Jag blev jättebra kompis med de andra tre svenskarna som var där. Och Johanna ska faktist bo i samma delstat som mig vilket känns jätteskönt. Under orentation hann vi även med¨en kort sighseeing i New York. Där vi var uppe på rockafeller center: sjuk utsikt över hela new york!. Vi var på times square vilket jag trodde var ett torg, men det visade sig va en gata. Och så fick vi en glimt av Heath Ledgers lägenhet där han hade tagit livet av sig:P
Just nu ligger jag i min säng hos min värdfamilj, efter ha sovit första natten här. Och tänker att jag borde egentligen gå upp,.Men faktum är att det känns lite läskigt och man känner sig som en konstig främling. Men det blir det nog ändring på bara man ger det lite tid:)
massa kramar till er där hemma, saknar er!
Är en vanlig fras man kan få höra från främlingar t.ex. butiksbitäden, här i de Förenta staterna, Artig som man är svarade man fine thanks, and you? tillbaka får man en sne blick, precis som man var en idiot. Grejen är den är att man inte ska svara utan bara hejja tillbaka. Om man inte hade svarat i Sverige hade det setts som väldigt otrevligt. Men jag har hört att Amerikanare alltid pratar mer än vad det behöver.
Tänkte berätta lite om den längsta födelsedagen i hela mitt liv! Den började klockan fem på morgonen, då jag steg upp. Eller egentligen började den tidigare för jag hade nästan inte fått en blund den natten, för att jag var så spänd inför resan. jag, mina päron och ritzen tog båten över till Danmark coh körde sedan till copenhagen airport. Det första problemet dök såklart upp vid incheckningen av väskorna. Då jag hade missuppfattat instruktionerna om vikten på bagaget, det stod att man fick ha 2 gånger 22kg. Då tänkte jag att man kunne samla dessa kilo i en jättestor väska men det fick man tydligen inte. Så pappa fick mer eller mindre ett utbrott på damen som satt i inceckningen. Det lät så här: FÖR JÄVLEEN, SÅNT HÄR FÅR NI FANÅME INFORMERA OM! Sen var det inte mer med det än, att gå å köpa en sportbag. Jag träffade en svensk au pair tjej på flygplatsen och vi fög sedan till Zurich. Där träffade vi Sara från Östersund och vi tog oss på flighten mot JFKennedy airport. Åtta timmar senare var vi framme då klockan var då fem lokal tid ,och elva på kvällen i Sverige. Man var redan då utmattad, men många timmar på dygnet var kvar. Vi fördes tillsammans med andra au pair till hotellet i connectitcut, där vi skulle ha våran orentation. De Följande dagar hade jag och 80andra au pairer från världen över en intruduktionskurs, om vad det innebär att vara au pair. Jag blev jättebra kompis med de andra tre svenskarna som var där. Och Johanna ska faktist bo i samma delstat som mig vilket känns jätteskönt. Under orentation hann vi även med¨en kort sighseeing i New York. Där vi var uppe på rockafeller center: sjuk utsikt över hela new york!. Vi var på times square vilket jag trodde var ett torg, men det visade sig va en gata. Och så fick vi en glimt av Heath Ledgers lägenhet där han hade tagit livet av sig:P
Just nu ligger jag i min säng hos min värdfamilj, efter ha sovit första natten här. Och tänker att jag borde egentligen gå upp,.Men faktum är att det känns lite läskigt och man känner sig som en konstig främling. Men det blir det nog ändring på bara man ger det lite tid:)
massa kramar till er där hemma, saknar er!
Farväl Sverige, nu utvandrar jag!
Så var det dags, imorgon sticker jag för ett år äventyr i America! Känns sjukt kul och spännande! Imorgon är inte vilken dag som helst utan även min tjugo års dag. Av en slump blev det också min avresedag, det var nog den bästa födelsedagspresenten jag kunde få. Att få påbörja ett äventyr samtidgt som man påbörjar en ny fas av sitt liv. Har varit ganska nervös den sista veckan och det har känts som jag drabbats av lite resfeber. Har hetsat upp mig över packningen för mkt, vilket är onödigt för det mesta kan man ju faktist köpa! Tror att jag fått med det mesta eller snarare för mycket, skulle nog behöva en "America koffert" för att få plats med allt jag velat ha med mig.
Imorgon bär det av från köpenhamn byte i Zurich och slutdestination är New york. Det är tre andra svenska tjejer som reser samtdigt som mig, dom värkar alla jättetrevliga;) I New york ska jag och 150 andra au pairer från världens alla hörn få en introduktionskurs på fyra dagar. Det är förläsningar,grupparbete och sightseeing in New york. Efter dessa dagar åker man till sin värdfamilj. Då jag åker till New Jersey där min familj bor i en liten stad som heter Princeton. Min familj består av mamma Gina som jobbar på advokatbyrå och pappa John som jobbar på dataföretag i New York. De har fyra barn, två killar och två tjejer i åldrarna 6-14år. Familjen värkar vara jättetrevliga och jag ser verkligen fram emot att träffa dem.
Nu måste jag gå å lägga mig, ska upp fem imorgon! Kommer sakna er alla här hemma! Lägger upp en bild på min avskedspresent eller överlevnadskit som jag fick av anna!
Imorgon bär det av från köpenhamn byte i Zurich och slutdestination är New york. Det är tre andra svenska tjejer som reser samtdigt som mig, dom värkar alla jättetrevliga;) I New york ska jag och 150 andra au pairer från världens alla hörn få en introduktionskurs på fyra dagar. Det är förläsningar,grupparbete och sightseeing in New york. Efter dessa dagar åker man till sin värdfamilj. Då jag åker till New Jersey där min familj bor i en liten stad som heter Princeton. Min familj består av mamma Gina som jobbar på advokatbyrå och pappa John som jobbar på dataföretag i New York. De har fyra barn, två killar och två tjejer i åldrarna 6-14år. Familjen värkar vara jättetrevliga och jag ser verkligen fram emot att träffa dem.
Nu måste jag gå å lägga mig, ska upp fem imorgon! Kommer sakna er alla här hemma! Lägger upp en bild på min avskedspresent eller överlevnadskit som jag fick av anna!
